INTERKULTURELL KOMMUNIKATION var ämnet för Karin Sharmas roande, provocerande och lärorika Rotaryföredrag den 17/2.
 
Karin arbetar sen 30 år tillbaka som föreläsare och konsult med utbildning om hur kulturella skillnader påverkar vår mänskliga kommunikation. Hon har inte hämtat sin kunskap enbart från litteraturen utan främst från egna upplevelser och iakttagelser under ett i hög grad multikulturellt liv.

Hennes pappa kom från Lettland till Sverige som flykting under andra världskriget, men flyttade vid krigsslutet med sin svenska hustru till Venezuela för att undgå att drabbas av baltutlämningen. Karin föddes och växte upp i Caracas, men flyttade 16 år gammal med modern och två syskon till Sverige. Med sig hade hon sina kulturella föreställningar från Latinamerika, vilka hon betraktade som de normala. Trots att modern var svenska hade Karin svårt att anpassa sig i Sverige, där hon upplevde att praktisk taget allt var onormalt. Hon såg det därför som en befrielse när hon fick ett stipendium och kunde studera i USA under tre år. Där var hon under en tid gift med en indisk man, vars efternamn hon behållit.

Vi fick höra många roande exempel på kulturella skillnader i attityder och föreställningar, vanor och ovanor, seder och bruk. Den som blir upprörd uttrycker utrycker sig i ett latinskt land mycket starkt och högljutt och förväntar sig då att andra då skall instämma på samma högljudda sätt. När svensken istället försöker lugna och dämpa vederbörande uppfattas det inte som positivt utan tvärtom som brist på medkänsla. Den svenska kulturen beskrev som en av de svåraste att tränga in i. Den karakteriseras av vaghet och huvudstrategin är att förhålla sig lugn.

Det svenska förhållningssättet är det mest energisparande som finns. När amerikanen konverserar verbalt och mångordigt svarar svensken kortfattat, ofta bara med ett hummande. Detta hummande kan dessutom ha många olika betydelser, som för en utlänning är omöjliga att gissa sig till. Ögonkontakt är viktig, men får i Sverige inte vara längre än två sekunder. Annars glor man.

Rättvisa betyder i Sverige millimeterrättvisa. Har man fem barn men bara tre karameller är det bäst att äta upp dem själv. Det svenska sättet att uttrycka känslor med djur – fjärilar i magen, grodor ur munnen, sitta på höga hästar, etc – har få motsvarigheter i andra kulturer.
 
Vi lever idag i en alltmer globaliserad värld. Vi interagerar och påverkar hela tiden varandra. Men det är lätt att bli hemmablind. Det finns inte något kulturellt system som sitter inne med hela sanningen. Därför är det viktigt att integration inte bara sker i en riktning.

Bo Hjern